Utbildningssystemet

Ett annat perspektiv...

Fokus i denna ridkonsten ligger på samarbete mellan häst och människa. Med så små signaler sker kommunikationen  så det kan vara svårt att förstå innan man upplevt det. Och för varje lager som upptäcks finns ännu ett som väntar. Vågar du se vem du är? Se då i din hästs ögon. Hästen vet allt och hjälper oss finna det vi behöver.
Det jag lär ut är förstås mitt eget sätt, kanske kan man se det som en blandning av Kraftskapande Ridkonst® och akademisk ridkonst. Det kan bli en personlig utveckling för människan och ett uppbyggande av hästens kraft. jag strävar efter att hästen skall finna de små musklerna som ligger långt in som du ej kan klappa på utan som hästen finner själv om möjligheten ges.

 

 

 

Utbildnings systemet börjar från grunden med övningar från marken,ör att sedan fortsätta med ridning mm. Du lär hästen en pusselbit i taget. Du börjar i skritt för att lära hästen och dig själv de motoriska förloppen i långsamma rörelser först. Alla gångarter är dock viktiga att arbeta med. Du bygger upp din häst att bära ryttaren på ett sätt som belastar hästen så gott som möjligt.

 

Med ryttarens vikt i tillägg blir det ännu viktigare att belastningen av hästens kropp sker på ett så bra sätt som det går, så att hästens skelett, leder, muskler, nervsystem, sinne finner balans med människan och att människan finner balans i sig själv. Det handlar också om att du skall lära dig tänka självständigt. Att själv ta ansvaret för din och din hästs utbildning. Att ifrågasätta och reflektera över det du hör utifrån din egen känsla och kunskap.

 


 

Alla har sin egen väg att gå och det är bara du som kan finna din väg. När du förstår mer omkring din häst och dig själv finner du glädje och harmoni, era nervsystem kopplas samman och känsla av att "bli ett" med ett annat väsen infinner sig. Hästens öga är själens spegel... Hästen är alltid den sanna mästaren!

 

I korthet

* Longering - lite annorlunda än "vanlig" longering. Skall aktivera bakbenens påskjut.

* Arbete från marken/vid hand.

* Ridutbildning (kombineras med ovanstående).

 

Hur?

Tyngdpunkten läggs på grund arbete, balans, kotornas linjering(t.ex. att följa sin böjning), förlängningen av överlinjen, formgivning, tempo, takt, samling. Detta leder till rakriktning och balans och därmed lätthet.

 

Lite mer om formgivning – när hästen intar den form den själv skulle inta när den vill visa sig vacker och stolt – detta är formen vi vill finna!

 

 Nacken (definition av nacken är direkt bakom öronen där nackstycket ligger) som högsta punkt och nosen framför lodplan. Lodplan innebär en linje som går från ögat ner till mungipan - nosen skall alltså vara väl framför denna linje! Ej som många talar om idag själva nosryggen - detta är bakom hand/bakom lod. Detta lodplan från öga till mungipa är en gammal standard på hästen i form. Hästens halskotpelare skall inom denna ramen vara "fri", ej komprimerad – ihoptryckt – av ryttarens händer genom dra i bettet, tyglarna. Det är mycket viktigt för bakbenens möjlighet att aktiveras på ett bra sätt att halskotpelaren är så fri som möjligt. En hängande tygel där hästen söker till bettet är en del i den balansen.  

 

Formen "fram och ned" skulle egentligen benämnas "fram-och-upp-och-ned" då hästen i denna formen fortfarande skall ha en halskotpelare som är lyft mellan bogbladen, så inte hästen "stupar" framåt, utan balanserar. Nosen skall vara framför lodplan också i den "lägre" formen. Denna form är olika för olika hästar.

Formen "fram och upp" skall introduceras tidigt i hästen och ryttarens utbildning så du under ett ridpass kan variera hästens tyngdpunkt och aktivera/avlasta olika delar. Denna form kommer genom samlingen i bakdelen och utvecklas mer över länge tid.

 

Naturligtvis kommer den unga/oskolade hästens form att se annorlunda ut mot den mer skolade hästen, som kommer ha en annan muskulatur, balans, tyngdpunkt, stabilitet och styrka och utstrålning. Unghästens form är mer "öppen" och den mer skolade hästen mer "sluten" – pga att bakdelen är närmare huvudet – inte pga att huvudet är närmare bakbenen – det är en stor skillnad. (se t.ex i Reiner Klimkes utmärkta bok "Unghästen")

  

Hästen skall alltid bära sig själv oavsett form, målet är att ryttaren endast skall ha tygelns vikt i handen.

 

Jag rekommenderar en mycket bra hemsida som heter www.sustainabledressage.net  där det finns bra beskrivet omkring hästens form, bra bilder, teckningar etc. Favorit sida! Även Ewa Schaeders sida www.classicalstyle.se  bjuder på många vackra bilder och stämnigar! Ewa Schaeder har också en till hemsida: www.horseinspiration.eu med mer inspirerande sidor.

 


 

Ryttaren

Ryttaren skall lära sig finna centrering, balans och mjukt kunna kommunicera med sin häst med minsta möjliga signaler.

 

Vi arbetar oftast först en del i skritt för att lära in de motoriska förloppen i en långsam rörelse. Alla gångarter är dock viktiga för hästen, för att den skall kunna bära människan på ett bra sätt.

Ryttaren behöver oftast mer tid än hästen så ibland handlar det mer om ryttar utbildning. Människan skall förstå och tänka många tankar omkring ridningen, hästen och sig själv. För att kunna detta behöver människan ödmjukhet, inför sig själv, hästen och andra.

 

Balans, lätthet, känsla - att låta hjärtat vara öppet i vår kommunikation med detta otroligt tålmodiga djur som kan lära oss så mycket om oss själva!

 

Hästens rörelsemönster utgår från nervsystemet som skickar impulser till musklerna att flytta skelettet. Olika övningar hjälper häst och människa att koppla samman dessa system.

 


 

Varför?

Då vi som människor väljer att sitta upp på djuret hästen – något som är helt onaturligt för hästen – är det vår uppgift att finna det sätt som belastar hästen på bästa sätt. Därav formgivningen av hästen.

 

Övningar som tex. öppna, sluta, piaff och levad är ett medel att nå målet – en häst som är stark, stolt och vacker, mjuk och hållbar att rida.

En häst som är bekväm att rida och kan bära ryttaren –det är en ridhäst! Det är stor skillnad att få rida på en häst eller att bli buren av en häst. Det senare innefattar ett förtroende från hästen som bara ges av erfarenhet över tid, tillit och kanske till slut respekt. 

Systemet är bra för alla typer av hästar. Det kan också med fördel användas som "sjukgymnastik" för att bygga upp en tidigare skadad häst.


 

 

Filosofi

Så som redan grekerna insåg på sin tid är ridkonsten "en skola för kropp, själ och ande". I förlängningen är akademisk ridkonst också personlig utveckling, både på mental och - om du vill - andlig nivå. Det är både praktik och filosofi. Ridkonsten formar häst och ryttare både fysiskt, mentalt och själsligt.

 Såsom alla sanna filosofer räcker det inte med att det innefattar teori – den sanna filosofen lever som hon/han lär! "Konsten slutar där våldet tar vid..."


 

 

Hästen vet allt - du behöver bara lära lyssna

Lo Jo, kallblodstravare
Catharina Lund och Shagindy, arab i galopp moment
Jessica Andersen o Ida, kallblodstravare i piaff
Cilla Wyke och Nagila
Mathilda Borgström och Charmeuse, sv halvblod
Yvonne Benzian och Hrekkur, islandshäst
Jill Andersson och Dola, bruksnordis
Sofia Eriksson med Åsksvarten, kallblodstravare
Eva Surtell och Cameron
Susan Gustafsson och Lukka, islandshäst
Carina Eriksson-Branderup och Pluto Palmito, lippizaner
Karamelle, sv halvblod i levad vid hand med Birgitta
Mathilda Borgström och Chammie i piaff
Ulrika Magnusson och Apollon, kallblodstravare
Lo Jo och Julia Sehgal från England
yvonne och Cappe i Sundsvall i pesad moment