Ashtau anga – ashtanga yogans åtta delar, är yogans filosofiska grund som Rishi Patanjali sammanfogat till ett enkelt format och ordning i Yogasutra – aforismer om yoga. De skrevs av Patanjali mellan 400 och 200 f.Kr.

Enligt den befrias människan genom yogaövningar från kroppens och sinnets spänningar, orenheter samt inställningar som försvagar livskraften, och som är i vägen för den andliga utvecklingen.

Det högsta målet med yogan är etableringen av Gud* inom oss (samadhi) samt den själsliga befrielsen (mukti) blir möjliga att uppnå. Läs mer om detta i Petri Räisänens bok "Kraften bakom yoga" (finns på svenska), rekommenderas för den intresserade yoga utövaren.

 

1. Yama – avhållsamhet

2. Niyama – discipliner

3. Asana – kroppsställningar

4. Pranayama – andningskontroll

5. Pratyahara – avstägning av sinnena

6. Dharana – koncentration

7. Dhyana – meditation

8. Samadhi - självinsikt

 

I den traditition som Sri K. Pattabhi Jois lärt ut ashtanga yogan, börjar man med de åtta delarna som Patanjali framfört från den tredje delen – asana – och fortsätter sedan med en fjärde – pranayama . Detta betyder att man endast kan omfatta yama och niyama, ashtanga yogans första och andra del, genom att praktiskera asana och pranayama. Detta är en teknik som man även känner till i de gamla Upanishaderna, och den säkerställer att människans kropp och själ förstärks, rengörs och balanseras innan man fullständigt kan börja följa yama och niyama. De 10 kategorierna i yama och niyama utvecklas alltså naturligt genom att regelbundet träna asana och pranayama.

 

 

1.Yama – avhållsamhet – din attityd mot andra

"När du frigör dig själv från individualitet, tvång, stolthet, åtrå, vrede och habegär, när du är lugn och utan önskningar, blir du ett med den eviga anden."

 

a) Att icke skada (ahimsa) – den yttersta betydelsen av detta är att "icke döda", på en mer nyanserad nivå innebär det att befria sig från arga tankar och vilja att skada någon varelse – även sig själv.

 

b) Att vara sann (staya) - En människa vars tankar, ord och handlingar stämmer överens har frid i sinnet. Man bör undvika falskhet som syftar till att vinna någon fördel gentemot en annan person eller situation.

 

c) Att icke stjäla (asteya) – det betyder att inte ta eller använda saker som tillhör andra utan deras tillåtelse.

 

d) Att avstå från sinnlighet (brahmacharya) – detta innebär att tygla sinnena och undvika frosserier eller utsvävningar vad gäller mat, sex och droger. Genom att styra sinnena kan du främja hälsan, minska mental överskottsaktivitet och alstra mer livsenergi.

 

e) Att sakna ha begär (aparigraha) – det betyder att undvika det överväldigande begäret att ha de som andra har, vare sig det gäller materiella ägodelar eller personliga egenskaper. När du inte känner habegär har du inre frihet och förnöjsamhet i livet.

 

2. Niyama - Andra steget – din attityd mot dig själv

a) Renhet (saucha) – begreppet renhet innebär både att rena kropp och själ och att ge dem rätt näring. Yttre renlighet inbegriper både din kropp och den miljö du lever i. Inre renlighet inbegriper både den mat du äter och din själsliga renhet. Undvik alla negativa tankar och känslor av illvilja mot andra.

 

b) Förnöjelse (santosha) – detta innebär att fullständigt acceptera sina livsvillkor i varje givet ögonblick.

 

c) Självdisciplin (tapa) – det betyder att lägga ner arbete på dina andliga övningar som kommer att leda till självkontroll.

 

d) Jag studier (svahyaya) – detta innebär att studera "jaget" (inte ditt eget jag) genom att läsa skrifterna och studera helgonens liv.

 

e) Självuppgivande (ishavara pranidhana) – självuppgivande innebär att du låter dig styras av idén om ett överordnat jag, vilket kräver att du ger upp hela ditt jag och låter dig befrias.

 

3. Asana – det tredje steget – kroppsställningar

Asana utövande kallas vanligen hatha yoga, som betyder kraftfull eller kroppslig yoga och utögr den tredje delen. Genom asanaövningar renar du de fina energi kanaler som kallas nadi och öper genom kroppen. Enligt yoga filosofin är kroppen ett tempel för den gudomliga anden, ochdärför bör du ta hand om den och se den som en gudomlig gåva.

Ställningarna är långt ifrån bara fysiksa övningar. De utgör en holistisk träning som verkar på många olika nivåer.

 

4. Pranayama – fjärde steget – andningskontroll

Prana betyder livskraft, ayama översätts med utvidgning, så ordet pranayama betyder alltså utvidgning av livskraften.

Pranayama fortsätter på ett naturligt sätt reningen av kroppen och sinnessystemet, samt det stillande av andning och själ som ställningsövningen påbörjat.

 

Det är enligt ashtanga yogans teknik varken passande eller säkert att utföra pranayama utan den kroppsliga vighet och kraft som man får av asana – träning, eller utan rening av de inre organen och nervsystemet samt förståelse av bandhas och andningen.

 

Du bör endast öva andningskontroll under en erfaren lärares ledning, eftersom du annars kan störa kroppens subtila energier, nervsystemet, sinnet mm. Rätt utförd har pranayama ett stort läkande värde.

 

De sista fyra delarna – lemmarna – pratyahara, dharana, dhyana och samadhi, syftar på tillstånd som upplevs under djup meditation. Det är viktigt att du låter en erfaren meditations lärare vägleda dig genom dessa övningar, när du uppnått en stabil balans för kropp och själ genom de första fyra stegen.

 

5. Avstägning av sinnena – pratyahara.

"Det är hjärtat, inte hjärnan som kan förstå mysterier. "

Pratyahara utvecklas naturligt under inverkan av de första fyra stegen- yama, niyama, asana och pranayama.

 

6. Koncentration – Dharana

Betyder sinnets koncentration. Man behåller själen i det högsta jaget och tänker ständigt på det.

 

7. Meditation – dhyana

I ashtanga yogans tradition enligt Sri K. Pattabhi Jois är dhyana eller meditation inte en teknik som man kan träna, utan det är förädling av de inre funktionerna, eliminering av människans ego samt stabilisering och fördjupning av Gud i vårt hjärta.

 

8. Självinsikt – samadhi

Samadhi är ett tillstånd av upplysning. När livskraften (prana) pressas ihop i ryggraden (sushumna nadi) genom utövandet av yoga, blir hjärnan helt uppslukad av själen. Då vibrerar kroppen av gudomlighet – ett tillstånd av ren salighet.

 

* Yoga är inte bunden till religioner, den är en filosofi (samkhya) och praktisk övning (yoga) som renar, helar, känsliggör och förstärker alla människor jämlikt, och vars främsta uppgift är att få kontakt med vår själ och därmed förenas med den högsta anden.

 

Enligt yogafilosofin styrs människan och världsalltet av en högre kraft som är likadan överallt i hela världen. Denna kraft har i Indien flera olika namn beroende på om den ses som opersonlig eller personlig, till exempel brahman, atman, paramatma, Ishavara, Shiva, Vishnu, Brahma, Parvati, Durga, Lakshmi, Sarasvati etc. En västerländsk elev ska inte låta sig skrämmas av de indiska namnen och begreppen, för var och en kan kalla den högre kraften vid vilket namn som helst, enligt sin egen religion eller världsbild.

                                                                              Tillbaka